Imorgon bàr det av

Idag e det en dag kvar. Imorgon gàr tàget till Pescara. Tànker pà nàr jag à Ceci pratade om detta redan i november och planerad och allt och nu e vi dàr framme. Mycket har hànt sen dess men jag ser verkligen fram imot denna semester. Ska vi toppen att tràffa Ceci igen. Jobbigt dock att làmna Roby, men det blir ju bara fòr ca en vecka, sen kommer han ner och hàlsar pà med sin kompis Nicola. Wieeee...jag e sà kàr. Blir bara kàrare och kàrare fòr varje dag som gàr, han e helt perfekt. Nu har vart varit i Modena i 4 dagar och all ledig tid har spenderats med honom, delats till viss del med mina vànner hàr (Courtney nya tjejen som jobba i familjen fràn Australien...jàtte gullig och skàn tjej). Vi har sà kul ihop gjort 100 roliga saker, gàtt pà resturang, kàkat glass, suttit i park och pick-nickat, pratat, pratat, pratat, gàtt prommenader etc...helt vanliga saker men nàr jag gòr dem med honom blir de som magiska. Jag kan inte slita mig ifràn honom...ok, nu ska jag inte tjata om honom mer, ni har sàkert redan tròttnat pà att hòra allt. <3

Det var underbart att tràffa barnen och familjen oxà, Valerio 4 àr, kastade sig òver mig och drànkte mig i pussar och kramar och vart òverlycklig fòr presenterna jag kòpt àt honom, Dragonboll tròjor, Tvillingarna var i chock fòrst nàr jag kom in genom dòrren men sen làmnade de inte min sida och allt var som fòrr. De ropade mitt namn hela tiden och ville busa och gossa. Alskar dessa stackars ungar. Nu bor jag ensam med Courtney i den stora lghten fòr familjen letar hus i Rom. Det var nog lika bra fòr det vart lite tràngt att bo alla hàr ihop.

Jag har ju varit vàldigt ràdd och osàker pà min framtid...sista budet var att jag bestàmde mig fòr att àka hem och vi (jag och Roby) skulle kòra làngdistans grej ett tag fòr att sedan bestàmma land och vara ihop. Om vi var tvugna hade vi sàklart gjort det och klarat det MEN vi e sà i bòrjan av vàrt fòrhàlland eoch bàde han och jag kànner och vill sàkalrt vara ihop hela tiden.
Veronica, min vàn hàr har skickat runt mitt CV hàr till massa olika stàllen och igàr var jag pà intervjuv. Pà ett riktigt italiensk fòretag...làskigt, men dett gick toppen ska ni veta. Jag var pà intevjuv hos typ ett bamanningfòretag fast de hjàlper fòretag att hitta personal till dem. Det e ett fòretag som jobbar med italienska mat som de sàljer vàrlden òver. Nu sòke de nàgon som kan, italienska, engelska och SVENSKA! Helt sjukt! Det e ju jag. Jag ska vara kontakten med norra europa i sànna fall och kommer att ha att gòra med Sverige varje dag, med vàra kunder dàr. Jag behòver inte kunna ngt om det innan, de làr upp mig. Jag fàr runt 1000 euro i màn, vilket e bra fòr att va ingàngslòn i Italien. Jag fàr mitt eget kontor och jobbar vardagar 9-17! Làter toppen va? Jag e jàttesugen, samtigt som jag e ràdd. Hade nàstan stàllt in mig pà att àka hem. Làngtar ju som en toka efter alla mina vànner och min familj hemma, dessutom vill jag va hemma tills kiwi kommer och se honom vàxa upp. Men jag màste vàlja, jag kan inte fà allt. Nu e det inte sàker att jag fàr detta jobb, vàntar pà att bli kallad till en 2:a intervjuv, hos det verkliga fòretaget. Om jag skulle fà jobbet, blir jag kvar, kanske ett àr. Ger mig och Roby en riktigt àrlig chans, sen kommer jag hem och tar med mig honom...
Det e inte ett làtt val, men jag màste fòlja mitt hjàrta, och det kànns som òdet att detta jobb dyker upp nu...
Hàll tummarna fòr mig!

Nu drar jag som sagt pà en mànads semester, har inget internet i PE, sà vi fàr se om jag kan uppdatera pà FB och blogge och om jag kan maila ngn gàng. Gòr jag inte det vet ni varfòr att ni vet vart jag àr.

Ses 20 augusti i Stockholm dà!

Till dess, pusssssaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

Vacanza

*harkel*...det var e jädras tag sen jag skrev sist, men jag haft fullt med, med att vara kär och vara på semester...jag hoppas ni förstår. Imorgon lämnar jag mitt underbara paradis i Toscana, Gavvorrano, och sticker en sväng till Modena sön-tors, för att sedan på torsadg åka vidare till Pescara med Ceci, som jag inte sett sen april! SKA VI SÅ UNDERBART HÄRLIGT OCH KUL!

Jag mår väldigt bra, har inte mått såhär bra på länge, även om framtiden e osäker så hoppas jag att allt kommer att lösa sig till det bästa. Jag har iaf hittat världens bästa pojke och vi e sådär töntigt kära nu att ingen vill va i närheten när vi e ihop. Pappa klagar på att jag snackar i mobilen hela tiden med honom, Amandas öron ramlar nog snart av för att jag tjatar så mkt om honom, min Roby. Har inte träffat honom på 7 dagar nu! Men imorgon kommer vi äntligen att få ses. Allt e så perfekt. Han gör allt för mig...allt och lite till. Jag har aldrig kännt mig så uppvaktad och älskad. Sen vi lärde känna varandra har jag inte fått betala för en enda sak, dvs...hotel, drink, glass, vatten, macka etc. Han ger mig allt. Dessutom haglar det in underbara sms dagarna i ända och jag har fått den finaste av presenter av honom, lagom till våran månadsdag. Vi pratar om allt och har otroligt roligt ihop. Jag vill så gärna presentera honom för er alla och han har sagt att han ska försöka att komma till Sverige samtidigt som jag åker hem, den 20 augusti och stanna över en helg. Detta är killen som inte trodde på kärleken, killen som aldrig har satt foten på ett flygplan, killen som hade inställningen lita inte på någon, visa dig aldrig svag. Han har helt ändrat rikting och inställning till allt. Han e underbar och jag vågar nästan säga att jag älskar honom....jag vet det e tidigt, men känner man så så gör man. Han e min principe azzurro och den bästa absolut bästa! <3

Annars, utöver denna galna kärlek, så har jag varit mkt med min familj dessa 2 veckor, det har vart underbart. Felicia har dock saknats, och det har vart synd, men jag och Amanda har haft det riktigt skoj. Hon e så skön, full med positiv energi och kärlek!
På tisdag ska jag på jobbintervjuv i Modena, som sekreterare för ett företag.
Veronica har nämligen skickat mitt CV till en hel del ställen och så ringde de mig för ngn dag sen. Riktigt seriöst...jag vet som sagt inte vart jag sak eller vad jag vill. Jag sökte ju Socionomlinjen men kom inte in på den (restplats 77...morr), men jag kom in på Marknadsföring-utbildningen...
Eller jag vet att just nu e min plats med Roby, så studierna får vänta ett tag till, ingen brådis. Men hur gärna vi än vill vara med varandra så kommer jag nog att komma hem och jobba i Sverige, för att spara pengar så att vi kan bygga en seriös framtid ihop. Han får komme till mig varje månad och jag får åka till honom. Det kommer bli jobbigt men det måste bli så. Vi har iaf bestämt oss för att det måste gå och att vi klarar allt ihop.

Nu ska jag hem och packa väskan, för Modena och Pescara. Ska bli toppen att få träffa min små barn igen imorgon oxå. Ska bo hos dem, jag har VERKLIGEN saknat dem.

Ha det toppen jag skriver så snart jag har tid igen.

Sommarpussar

Packa packa packa

Imorgon kommer dom! Min mamma och pappa! Awwwww...vad jag làngtar. Samtidigt kànns det konstigt. Visst har jag tànkt pà dem varje dag och pratat med dem varje vecka under de 6 mànaderna som jag varit hàr, men làngtan har inte varit outhàrdlig.
Fòrmodligen dyker de upp runt 18-tiden, planen e att fika med familjen hàr sà de fàr tràffa dem à allt, sen ska vi nog ut och kàka middag pà ngn schysst resturang *lyx* och sen vill jag visa dem via gallucci och presentera dem fòr mina vànner hàr och fòr Roby.

Igàr fick jag sluta tidigare redan kl.20.30 eftersom att farmorn e hàr nu sà vi e jàttemànga som kan hjàlpa till med barnen àndà nàr jag làmnade huset fòr att tràffa Roby vare KAOS och hòll pà att urarta. Barnen gràt, skrek, bràkade etc. Jag skulle sà gàrna vilja ta tag i situationen men det fukar lixom inte, jag fàr bara gòra som de sàger, anpassa mig och gòra mitt bàsta nàr jag e med barnen. Vàl ute va jag som sagt med Roby, vi satt och snackade och pratade och hade det toppen som vanligt. Han hade dessutom kòpt ett Wind-simkort, som jag, sà vi ska kunna prata och messa fòr mindre pengar till varandra, sà gulligt gjort! Jag hade kollat upp tàgtiderna till Gavvo och snart sà ska han bestàmma vilken helg han kommer till Gavvo sà vi kan boka hotellet, Bellavista.
Senare under kvàllen gick vi alla till Sala (mina vànner och hans vànner), var kul att vara med honom och hans gàng. Att fà làra kànna hans kompisar lite mer och bàttre, dà ser man andra sidor av honom oxà. Jag tycker verkligen om honom mer och mer och vàran relation blir bara bàttre och bàttre och djupare och djupare hela tiden. Kommer bli en pàrs att làmna honom hàr i Modena.

Ikvàll blire Baluardo, en nàst sista gàng...hàààrligt!
Nej, nu ska jag sàtta igàng och packa vàskan och ròja i ròran i mitt rum.

Smell u later!
Mwah

Glimtar

Tisdag idag och solen skiner igen. Igàr vare riktigt ruskvàder. En gigantikst storm blàste in òver Emilia-Romagna, med spòregn, àska, blixtrar och hage. Temperaturen halverades i princip. Jag hann som tur var hem med Valerio i tid. Vi satte oss pà golvet i vardagsrummer med stora filtar, som vi lindade in oss i, framfòr de stora balkongfònstrena och tittade och lyssnade pà ovàdret. Han klamrade sig fast vid mig som en liten apa sà fort àskan mullrade, lite làskigt tyckte han att det var men àndà himla spànnade.
Helgen var toppen, àven om jag var himla tròtt pà slutet fòr att jag inte sovit sà mkt pà nàtterna. I fredags var jag med Roby hela kvàllen, vi tog en làng prommenad, kàkade italiensk glass och satt pà en parkbànk i flera timmar och pratade...<3.>
Igàr var jag med Roby, sjàlv...vi hade ett vàldigt jobbigt men bra snack. Sanningen e den att jag skulle sà gàrna vilja beràtta allt fòr er om honom, men det gàr lixom inte. Fòr jag inte sàtta ord pà hur jag kànner fòr honom...eller hur han fàr mig att kànna.
Pà denna blogg, som snart har pàgàtt i ett àr har jag babblat och skrivit om vàldigt mànga killar, jag har tràffat mànga killar...provat, fòrsòkt och gett upp. Jag har en tendens att vilja vàldigt mkt istàllet fòr att riktigt kànna efter. Mànga gànger har jag dragit fòrhastede slutsatser och allt har bara slutat illa och fel. Med Roby e det annoulunda, allt e annourlunda...kanske e det dàrfòr jah inte vill beràtta sà mkt. Vill lixom hàlla det som e vàrat fòr mig sjàlv, kànns lixom heligt pà ngt sàtt. Dessutom vill jag inte làmna ut honom fòr mkt. Tids nog kommer ni nog alla att fà tràffa honom. Men fram tills dess kommer jag att beràtta lite lagom om honom och om oss. Men lita pà att det hàr e nàgot extra ordinàrt. Nàgot som jag fòr en gàngs inte kan sàtta ord pà.

Mamma och pappa kommer om 3 dagar! Hurra! Vad underbart det ska bli att fà visa dem Modena och fà tràffa dem. Dax fòr mig att packa vàskan och kòpa tàgbiliett, kànns overkligt.
De kommer med presenter till familjen och jag hoppas pà att fà tid fòr att kunna gà ut och àta med dem pà fredagkvàll, presentera Roby och mina vànner fòr dem.

Gott folk, dax att ta tag i dagen.
Puss

Gràt och tandagnisslan

Venerdi àr det idag! Solen skiner, som vanligt, fràn en klarblà himmel och jag har just kommit hem fràn min dagliga springrunda. Konstigt hur fort kroppen vànjer sig vid att sova lite, nu e det 3 nàtter i rad jag sover max 4 timmar, dessutom gàr jag ut och dansar och jobbar pà dagarna Men jag màr bra. Kroppen klarar mer àn man tror, àven om jag inte skulle klara att leva sàhàr resten av mitt liv sà funkar det bra fòr nu. Vill verkligen njuta av mina sista tvà veckor jag har kvar hàr, fòr om exakt 2 veckor idag sà gàr tàget till Gavvo och ledigheten! Men fram tills dess vill jagknappt missa en sekund.
Lorenzo som alltid e ett vàldigt enkelt barn, dvs, gràter nàstan aldrig, àter allt, sover nàr jag vill àlskar att busa och leka, vàldigt làttroad och underbar pà alla sàtt, han har fòrvandlats! Stackars liten gràter mest hela tiden pà kvàllen, han vàgrar àta ngn mat, inte ens mjòlk vill han dricka, han vàgrar att sova och har helt plòtsligt bòrjat dreggla en hel massa. jag gissade pà en gàng: Tànderna! det màste va ngt med tànderna. Pojken har ju ont.
Visserligen e det lite sent fòr tànder, de brukar ju gòra sig pàminda nàr de e ca 8-10 màn, men jag stog àndà fast vid min sak och sa vad jag trodde till mamman. Vero har oxà bòrjat dreggla en hel del. Sà igàr kom de hem me de smà fràn farbror doktorn och va vad det jag sa: tànderna, de storaaaa tànderna e pà ingàng, de som de frà runt 2,5-3 àr. Stackars liten. Jag lider verkligen med honom nàr han gràter, snyftar och snòrvlar som en desperat. Inte mkt at gòra àt. Han har fàtt ngt smàrstillande som hjàlper lite grann, annars e det bara att tròsta lillkillen, bara runt pà honom och vagga, pussa och gosa. Damn, vad jag kommer sakna dessa ungar! :(

Var pà Baluardo igàr med Vero och calabresarna. Roby kom dit oxà, och fòrst nàr han sàg mig pà dansgolvet gick han fram pussade mig pà kinden och se sa att han skulle hànga pà sina vànner, som gick vidare in mot golvet. Jaha? tànkte ja...gòr sà. Vart bàde besviken och snopen dà jag sett fram imot att fà umgàs med honom. "And another one bites the dust"-tànkte jag och dansade pà men med lite sorg i hjàtat. Det e nàmligen ngt som har oroat mig och som jag har lite problem med, att nàr han e med sina vànner blir han lixom lite annourlunda. Jag fattar att man vill va coola killen infòr polarna, men jag e 24 àr och sooo over den fasen (har aldrig vart i den fasen fòr òvrigt med jag e òver snubbar som e i den fasen typ Dimitri!). Men sen sà har jag tànkt att det kanske e ngt annat som han har pà hjàrtat. Alla àr vi inte lika (som Nea sà ofta pàminner mig om). Han e trots allt min motsats. Blyg, observerar mer àn agerar och tare lungt. Skyndar inte och jàktar. Hursomhelst sà kom det ett sms efter nàgra minuter dàr han fràgar om jag vill gà ut och prata lite med honom. Visst svarar jag fòr jag ville juh iaf fràga honom och reda ut vad som var problemet. Han kommer och hàmtar mig och vi gàr ut och sàtter oss i lugn och ro och pratar utanfòr discot. Det var verkligen jàtteintressant och nàr jag e med honom, sà vill jag verkligen inte va ngn annan stans. Det ròrde mig inte i ryggen att det pumpades "Mama mia, here I go again" ut ur hògtalarsystemet. Jag stog 1000 gànger helldre i hans famn och lyssnade pà medan han fòrklarade sig, òppnade sig och visade sakta lite vem han var och àr. vad han vill och vad han kànner fòr mig. Han e klok, en vàldigt mogen kille fòr sin àlder om han inte vore det skulle det aldrig funka. Han e kànslig och àven om han inte babblar om ditt och datt sà tànker han mkt och har mànga funderingar och tankar, som liknar mina. Ikvàll ska vi ses igen, bara vi tvà...bara vi tvà...

Nej, nu ska jg ta tag i dagen, stàda, sola, vila, kàka frulle och kolla pà Benjamin Button som fòràldrarna hyrt, har fòr mig nàgonstans i bakhuvet att ngn sagt att sen ska va bra...sà jag ger den en chans.

Pusssa

Nànting e det...

Mulet idag och "bara" 27 grader...kors i taket. Skulle sitta fint med lite regn, àven om jag hade sett fram imot att sola idag, men just nu kànns det som att hela Italien tòrstar efter regn och lite svalka. Nea, sa att de e det kallaste fòrsommaren i Sverige pà 50 àr! Fy bubblan, tur att jag hàr. Helldre 35 grader àn 15.
Igàr jobbade, jobbade och jobbade jag ca 13 timmar. Kl.22 hàmtade Vero mig och jag fòljd emed henne och kàkade macka pà ett slags marknadsstànd, vi motvàgen dàr de gòr asagoamackor. Sen àkte vi in en svàng till via Gallucci, Roby var dàr, hàngde med honom och nàgra av hans vànner ett tag. Vero tròttnade vàldigt fort, jag fòrstàr henne dock dà hon bòrjat sin sjuksyrrepraktik och e tvungen att masa sig upp kl.5 pà morgonen fòr att jobba 7 timmar i stràck, utan paus. Hon àkte hem och jag var kvar med Roby, han fòljde mig hem och sen satte vi oss och snackade utanfòr mig i 2 timmar...ja, det e nàgot dàr...denna unge mannen alltsà...

Barnen e vàldigt stingsliga och griniga just nu...e jobbigt, nàr alla ungarna skriker och e arga samtidigt vet jag lixom inte vart jag ska bòrja. Men det ordnar sig sàkert.
Idag har jag exakt 2 veckor kvar...2 veckor! Om ca 1 vecka kommer mamma och pappa och sen ja...ere typ slut lixom... :(

Ikvàll blire kanske Sala d'attesa, om det inte regnar...Vero vill VERKLIGEN gà dit dà hon gillar min kompis Gennaro och han kommer va dàr...tror att hon har stòtt pà alla mina killkompisar vid det hàr laget...hahah. Men nu verkar hon ha fastnat fòr honom...bestàmt sig lixom.
Nej, dax att ta tag i stàdningen bòrjar med mitt kòket sen MASTE jag stàda mitt rum...màste màste màste...ser hemskt ut!

Pussa

Bòrjar dra ihop sig nu...

Tisdag idag och det blir bara varmare och varmare...ca 35 grader idag och inte en vindpust. Skònt att jag e ledig mitt pà dan sà att jag kan vila och sola.
Svenskfesten i fredags vart en riktigt hit, hade jàttetrevligt med alla mina calabreser och andra vànner. Kòttbullarna med mos och brunsàs vart en riktig hit och Ginon med. Jag hòll tal och bòrjade gràta, sàklart...sàn tònt jag e...hahah, men det var lixom ròrande att va med alla tillsammans, alla som vart min familj hàr. Alla àr sà fantastiska pà sitt sàtt och ja..utan dem hade jag inte klarat min tid hàr, det e ett som e sàkert. Runt 24-tiden gick vi ner till via Gallucci och hàngde ett tag, tràffade lite annat folk som jag kànner. Sen fick jag fòr mig att vi skulle àka och dansa, otippat va? :). Ingen ville hànga pà utom Veronica, sà vi àkte...till Frozen, dansade hela natten och njòt av sommarvàmen. Tràffade Roberto, en kille som...ja, hàll i er nu..àr bara 20 àr!!! Trodde att han var aldre fòr han beter sig moget och ser àldre ut, men tyvàrr inte...min "gràns" gàr vid 22 eller kanske ska sàga gick vid 22...hahah. Hursomhelst umgicks jag med honom hela kvàllen och sen àkte vi och kàkade frukost ihop...Han e verkligen fin...
Lòrdagen dàrpà var jag juh ledig sà jag och Luciana stack till Dogali, utomhuspool hàr i Modena och solade och badade. Italiens Serie A:s vattenpololag hade match dessutom! Modena mot Catania...he he..inte fy skam, sà vi stog och kikade nàr de splelade mellan varven, Har aldrig fattat den sporten, men jag anser att det màste va typ den jobbigaste sporten ever! Vem uppfann den? Hur kommer man pà idèn lixom? Pà kvàllen var jag hemma, var vàldigt tròtt, men Roberto kom fòrbi och sa hej, vi stog nedanfò min port i en timme och snackade, sen àkte han till Rimini fòr att festa och fira sin kompis som fyllde àr. Jag gick hem och la mig.
Sòndagen jobbade jag, dagen sàg ut som mina vanliga sòndagar. Var med tvillingarna hela dan till 16, lyckades tom làgga dem tillsammans fòr en eftermidags lur...det e jag som har bàst hand me dem nu, undrar hur det kommer gà fòr den nya tjejen fràn Australien, som kommer den 1:a juli.
Pà kvàllen gick jag och tog en apertivo med Veronica och Lucianam Roberto och hans vànner kom fòrbi oxà och calabresarna. Runt kl.24, nàr de stàngde gick Roby hem dà han skulle jobba pà tisdagen. Jag och Vero gick hem till Paolo och Pierpaolo, hàngde, snackade och lyssnade pà musik hemma hos dem..sà ubrister Paolo: Ska vi dra till och bada i Rimini eller Ravenna (klockan var 01.30). Sjàlvklart utbrister jag och Vero och Pier var oxà pà. Pà 20minuter hade vi packat ihop handdukar, vatten, tagit pà oss badklàder och sà bar det av i bilen. Galet, men hàrligt! Efter ca 1.30 h var vi framme...sà vackert. Nattsvart vatten och tvà stjàrnor pà himlen. Jag kastade mig i och minndes Palermo, nàr jagvar dàr 2006 pà semester och tog nattdopp. Sen satt vi pà stranden, ensamma och snackade alla 4 i timmar, sàg solen gà upp...helt undebart. Runt 7 tiden packade vi ihop och àkte hem igen, jag sov nàstan hela bilfàrden hem...zzzz.
Màndagen spenderades som ni fòrstàr sovandes hemma till kl.18 dà jag toh en prommenad i parken med Vero. kl.20 mòtte jag Roby och vi gick runt i Modena och hamnade till sist pà en parkbànk i min favvopark, att och pratade om allt i flera timmar tills han kl.23 fòljde mig hem. Jag tycker verkligen om hans sàllskap och han tycker om mig...det màrks. Tex sa jag pà sòndagen till honom att jag inte hade nàgra pengar pà mobilen...(jag har wind och messar gratis till alla som har wind, men han har omnitel, sà honom kan jag inte messa till), vet ni vad han gòr dà. I màndags laddar han pà min mobil, via internet med 25 euro! "Sà, nu har du pengar och nu godtar jag inga ursàkter fòr att du inte kan hòra av dig till mig :)". Sà gulligt gjort!
Ikvàll ska jag kanske pà en dejt med en kille ( in min egen àlder 25...hahah) som snart e fàrdig advokat och fràn Modena, detta var bestàmt sen en tid..men nu vet jag inte riktigt hur jag ska gòra? Ringde nyss till hans mobil, gick mànga signaler à sà svarade en tjej! Ehhhh...inte det bàsta tecknet. Busted! Ja, vi fàr se hur jag gòr. Lever i nuet gòr jag iaf och njuter av livet!

Fortsàttning fòljer...

Puss puss