Nu känner man att man lever

Tisdag kväll och jag sitter med mamma i villan och myser. Kom just hem från en fika med en föredetta arbetskollega, S...var trevligt men oxå jobbigt. Det är mycket avsked och förberedelser nu. Sen jag slutade på jobbet för en och en halv vecka sen har tiden verkligen flugit iväg. Nu är det 4 dagar kvar, 4 dagar kvar i tryggheten med familj och vänner i mellanmjölkensland. Hur mycket jag än ser fram imot denna resa och upplevelse, så kan jag inte förneka att jag går med gråten i halsen till och från. Jag uppfattas nog av folk som en smått galen och ganska orädd person, men sanningen är att jag är väldigt hemmakär och trygghetssökande.
Nu är det bara några sista förberedelser kvar, imorgon ska jag träffa en av mina äldsta vänner J och säga hejdå till henne. På fredag är det avskedsmiddag med min familj och senare på kvällen ska jag säga hejdå till en av mina bästa och äldsta vänner S, sen är det packning kvar och kl.3, natt mot söndag är det dax att släpa sig upp ur sängen och bege sig till flyplatsen med hela familjen i släptåg.
Ja, nu känner man verkligen att man lever...

Blivande student

Då är man inte en arbetande kvinna längre utan en blivande student. Min sista dag var i fredags och det firades vill jag lova. Jag fick fin-fina presenter och själv bjöd jag på fikabröd. Efter jobbet gick jag och några av arbetskollegorna ut och käkade på Gerdas, mkt trevligt, har aldrig varit där förut. Maten och drycken var toppen och sällskapet oxå för den delen.

Nea och S var oxå med och efter maten hängde vi i baren, solen sken och jag kunde inte bett om en bättre sensommarkväll. Några av kollegorna droppade av allt eftersom, jobbigt att säga hejdå, men det är en del i ledet. Vi som var kvar fortsatte till Snaps, där dansades det och drinkades till gryningen och det var en trött men otroligt nöjd Baby-Doll som kom hem på morgonen och möttes av en nyfiken och förstående mamma i köket.

Tack alla ni på Docsys för denna tid! Jag har lärt mig mycket och vuxit otroligt under detta 1,5 år. Nu är det dax för mig att prova vingarna som har vuxit till sig. Vi ses i Italien eller Stockholm!

Swisch!

Då sitter man här, med en dag till att jobba, en morgon till att gå upp...sen är det på allvar.
Jag tänker på allt som har hänt sen jag sa upp mig på mitt jobb och anmälde mig till skolan. Det var i mörkaste februari, och 6 månader långt bort, otroooooligt lång tid. Så gick vintern, våren och nu har nästan sommar susat förbi och om 17 dagar är det dags på allvar. Då sätts min drömmar på prov och jag kommer att få visa vad jag går för.
Jag tror aldrig att jag har längtat så mycket efter något som efter denna resa.
Nu är det bara några sista självande förberedelser kvar och avsked som ska tas, sen fortare än jag hinner säga Bologna, sitter jag i skolbänken i mitt favoritland med pennan i högsta hugg, febrilt skrivande på mitt första prov...

När man minst anar det...

...så står man på Café Opera en måndag kväll:

• fortfarande sliten efter helgen
• omgiven av äckligt rika engelsmän och italienare
• med en öl i handen
• dansandes och sjungades till "Please don't stop the music", och menar varje ord...för man vet att man ska upp om 4 timmar, men så länge musiken spelar mår man bra.

När man minst anar det...sitter man i en taxi på väg hem, och får för 1000 gången i rad förklara vägen hem. Men är trött, man är lycklig, man har ont i benen, och man vet att när man minst anar det så ringer klockan 6 och det är dax att leka vuxen igen.

Söndagsdrink

Helgen har varit galen. Jag tror att S sms idag talar för sig själv:

"Söndagsdrinken: 2 Treo, 1 C-vitaminbrus och en Samarin. Mixa hastigt och njut!"

Välkommen hem

Torsdag idag och totalt 7 dagar kvar att jobba, känns overkligt hur lite tid det är kvar. Sen är det bara lite meck och fix och "hejdå" till alla vänner och familj i två veckor, sen bär det av!

Idag kommer familjen hem, dvs mamma och pappa som har varit på vårat landställe i Toscana i hela 1 månad och lillasyster Am (som har varit i Skåne), lillasyster F har ju vart hemma hela sommaren men bor i min lägenhet. Ska faktiskt bli lite sköt med sälsis i stora villan, efter att han spenderat hela sommaren där själv. Kul att prata med andra än med bara fågeln Sally, förhoppningsvis kan pappa få igång Tv:n som har varit av oxå sen blixten slog ner :(.

Så, Wihooo, för återvändande semesterfirare!

Baby-Doll

Tjuvar och banditer

Förr förra helgen var jag och mitt kompisgäng ute på vårat stammis hak på Söder, Snaps, festade och röjde i vanlig ordning. Jag hade med min digitalkamera för att jag ville föreviga denna kväll med tanke att jag åker snart och det vore kul med lite nya, roliga bilder på bästa vännerna, att ta med sig till paniniland. Jag fotade hela kvällen och frammåt 2-tiden på dansgolvet tog jag de sista bilderna, sedan la jag ner kameran i Neas väska (hon har alltid större väska än mig, där hon har med sig ALLT ni kan tänka er, och går därför ibland under smeknamnet Skalman). Ännu senare (tänker inte ens säga vad klockan var) när jag och Nea är på väg hem, ber jag om att få min kamera. Hon rotar och letar i väskan men hittar den inte! Den är borta, och det finns ingen chans att den kan ha ramlat ur en sådan stor väska med dragkedja och allt...Suck! Jag vart jättelessen, kameran tog bilder av högsta kvalitet och var en present från mina föräldrar. Men det var bara att gilla läget...man får skylla sig själv antar jag om man går ut med värdesaker, eller?

En av mina bästa kompisar S, blev av med sin mobil på samma uteställe bara några helger tidigare. Som TUR var hade polisen fångat en liga som hade opererat inne på stället den kvällen och hon fick tillbaka sin mobil och tom gå på rättegång. Men hände det något med förövarna? Nix, inte ett smack. För den ena höll inte bevisen för ingen hade sett honom ta den av henne och den andra förövaren som dock hade ertappats med att ta en annan tjejs mobil ur hennes väska fick endats lite dagsböter, men de ansåg att han hade "betalat" igen dessa genom att sitta i häktet fram till rättegången. Så båda gick fria. Jag blir så förbannad!

Ibland känns det verkligen som att lagen tolkas helt galet.

Så se upp ute i vimlet för tjuvar och banditer för har de väl tagit våra grejer så känns det som att vi är riktigt maktlösa.

Baby-Doll

27 dagar kvar...

Det är vad det är, 27 dagar kvar. Två veckor jobb och två veckor vila, sen bär det av. Jag kan inte fatta att tiden har gått så fort, den här sista månaden kommer gå fortast. Jag är laddad till 1000 samtidigt känns det inte verkligt. Ska jag verkligen åka nu? Är jag redo?

Idag på jobbet var de flesta säljare och annat löst folk tillbaka på sina platser, semesterbruna och fina. Själv satt jag blekast av ALLA i repan med den nya tjejen M, som ska ta över mitt jobb efter mig, tilläggas bör att hon var brunast av allihopa...*mutter*. Men jag kom snabbt över min avund när jag insåg att hon är supertrevlig och kommer att bli toppen på min position! Hurra! Vi hade det riktigt förträffligt idag och satt å bubblade och babblade om allt mellan himmel och jord. Så dessa två veckor med henne kommer att bli jättelätta och roliga att jobba sig igenom.

Efter jobbet stack jag iväg en sväng till gymmet, känns bra att komma igång igen efter en lite svacka. På väg därifrån insåg jag att jag glömt mitt paraply på jobbet, som jag dessutom släääääpade till jobbet i morse under strålande sol, med en tanke om att det kanske skulle bli regn på eftermiddagen...Suck...min vanliga tur. Det var bara att ta sig hem i ös regn...

Baby-Doll

Snart måndag igen

Söndag kväll och huset ekar tomt, lillasyster Am har gett sig iväg på bio och här sitter jag. Har ingen Tv (sen åskan slog ut våran box för ca 2 veckor sedan), har sett alla filmer vi har och kollat igenom alla mina favoritsidor på nätet...har tråkigt med andra ord. Helgen har varit bra, lugn, riktigt lugn. Nea å S kom hit igår och det lagades pasta med köttfärsås, kollades film, Bobby, en historia om Kennedy familjen och tiden då de hade makten. Nea sov över och vi låg och pratade framåt småtimmarna om mycket, framförallt Bologna och våra tankar, oro och längtan efter denna resa. Söndagen har spenderats genom att inte göra någonting, laddat batterierna. Vi har kollat mer film, Leo och West Side Story och ätit lyx-söndagsfrukost :).


Nu när det börjar bli kväll och både Nea och Amanda har gått så känns det lite ensamt och tomt. Jag gillar nog att ha folk omkring mig mer än jag tror. Imorgon är det måndag alla fall och jag har ett ansvarsfullt jobb som väntar. Tjejen som ska ta över efter mig i receptionen kommer och jag ska börja lära upp henne, så kanske är lika bra att jag har det lugnt, tråkigt och lite ensamt idag, för imorgon blir det andra bullar. Go'kväll på er!


Baby-Doll

Ännu en lördag

Lördagmorgon och ett grått molntäcke har lagt sig över Stockholm, regnet hänger i luften och jag ska snart börja städa villan. Ikväll kommer S å Nea över för lite middag...treeeevligt. Vi måste handla all mat, jag har nämligen ingenting i kyl och frys. Min lillasyster Am kom hem från Italien i förrgår och undrade vad jag hade levt på, det undrar jag också...

Baby-Doll

Efterfest någon?

I Bologna efter en relativt blöt kväll, så stänger discot kl.2, men jag å Nea vill inte gå hem...
Baby-Doll

Hejdå chef

Min kära chef E, har just gått på semester och kommer inte hinna komma tillbaka innan jag slutar. Så idag vart det avsked, usch hatar att säga hejdå. Men med en stor bamsekram och ett "ciao bella, lycka till nu ute i stora världen", kändes det lite bättre. Hejdå E! C vediamo!

Baby-Doll

30 dagar...

Ja, då sitter man här på jobbet, i sin reception...ca 3,5 timme kvar, inte mycket... inte mycket att göra heller. Alla är fortfarande borta på semester *snaaark*.
Nästa vecka blir det dock drag under galosherna, då infinner sig min lära och sedan har jag bara 2 veckor kvar att jobba, sen...freeeedom. 30 dagar kvar nu tills det bär av, japp ni hörde rätt, 30 dagar kvar tills planet lyfter och jag byter svensk mark mot italiensk. Can't wait...but for now...repa-jobb i Solna.

Baby Doll

Ben Venuti!

Välkomna,

till min alldeles nyskapade blogg. Nu ska även jag ge mig in i den välomsusade bloggvärlden. Detta är min plats i cyberspace. Här kommer jag delge och återberätta historier och händelser ur mitt liv. Jag kommer att öppna mig och ge er min syn på världen, mina tankar, ideér och funderingar.Så varsegoda och njut...för här kommer mitt liv.

Baby-Doll