onsdag 18 februari 2009

Ups and downs...

God fòrmiddag!

Igàr var jag sjuk, riktigt sjuk. Bòrjade redan pà kvàllen innan med att jag fròs, vàldigt mkt, ni vet feberfrossa. Var lànge sen jag hade feber men nàr den kommer sà kànner man igen den sà vàl! Jag var ju redan sjuk och igentligen borde jag ha gàtt à lagt mig pà en gàng, dvs inte jobbat alls màndag kvàll, men jag kàmpade pà med min feber utan att sàga ngt till fòràldrarna, hade sà ont òverallt och nàra till tàrarna hela tiden. Nàr klockan antligen slog 22 gick jag à la mig med jàtteont i magen och dessutom màdde jag vàldigt illa. Dàckade vàldigt fort men vaknade kl.1 och var tvungen och spirnga pà toa och spy, sà hòll det pà hela natten...ngn slags influensa. Sà igàr jobbade jag inte utan làg i sàngen hela dagen och svettades ut min feber och fòrsòkte bli frisk. Imorse nàr jag vaknade kànnde jag mig lite bàttre, men jag e fortfarande vàldigt fòrkyld.

Som sagt sà ere lite motigt just nu...kan inte direkt pàstà att jag àlskar mitt jobb och att vara i Modena just nu. Det beror pà mànga saker dock och framfòrallt att jag e sjuk, dà blir man ju extra ynklig och sentimental. Men jag làngtar till Bologna (till Ceci à Mario och alla vànner jag har dàr), problemet e att jag inte har nàgot privatliv hàr àn, ska fòsòka ta tag i det och fòrhoppningsvis blire bàttre nàr jag bòrjar skolan pà fredag, dà kommer jag tràffa lite folk i min àlder som oxà bor hàr. Jag làngtar dessutom hem en hel del...jobbigt...det bòrjar kànnas att jag e làngt hemifràn och att jag inte kommer att komma hem pà ett tag. Kan komma pà mig sjàlv med att sitta och dròmma mig bort om de mest tòntiga grejer, som frukost hos mamma à pappa, dansa i vardagsrummet och sjunga med mina systrar, en filmkvàll hos Nea, tràna med Sandra, kàka middag hos Pang eller bara sitta à prata à fika med Lisa. Tryggheten i Sverige med allt vad det innabàr àr viktig.
Problemet e att jag inte vet om jag verkligen gòr ett bar jobb hàr, om de e nòjda med mig, samtidigt kan jag inte gà upp helt i jobbet utan màste ha min privata tid och integritet, jag tror att det verkligen e ngt jag ska làra mig i allt detta. Jag ser sà mànga fel som mamman gòr mot sina barn i den hàr familjen och jag fattar att det blir kaos dà. Det stòr mig att jag inte kan gòra mer fòr barnen àn att vara dàr, tròsta och ge dem av min kàrlek. Problemet e att mamman dock e svartsjuk, sà om ngn av barnen kommer gràtandes till mig och jag lyckas tròsta dem à fà dem att mà bàttre sà ska hon oxà komma och làgga sig i lixom stòra....suck. Ja, det lite uppfòrsbacke just nu, men jag kòr pà. Fàr bra med pengar och det handlar bara om nàgra mànader. Fòrsòker att tànka positivt och jag har sommaren som màl, dà jag ska tillàta mig sjàlv att vara ledig! Vara i Pescara med Ceci och vara lite hemma. Siktar och fokuserar. Fram till dess sà ska jag gòra det bàsta av situationen.

1 kommentar:

Pernilla sa...

Hoppas du mår bättre gumman! Blogga så att jag vet att allt är bra.. jag vet ju inte vad som händer annars juh! Håller på dig det vet du!! *skuttar med pompoms* stor kram