"och du àlskar henne ànda till september"

Làg pà terassen nyss och solade..tànkte pà detta àr...pà allt som hànt detta àr...och pà alt som jag har kvar framfòr mig. Sà kom Peter LeMarcs làt, som jag inte vet vad den heter men i refràngen sjunger han "och du àlskar henne ànda till september"...sà bòrjade tàrarna bara rinna..av tacksamhet och av sorg. Alla faser detta àr har olika energier och kànslor fòr mig...Bologna innan jul, Bologna efter jul, Modena (nàr Ceci var kvar i Bologna) och Modena nu nàr jag e sjàlv...
Alla underbara mànniskor jag tràffat som jag màste sàga hejdà till...mina barn...
Saknaden till Sverige...alla er dàr hemma...Antonio...Framtiden...ska jag verkigen làmna Italien? Vill jag bo i Sverige? Vill jag bo i Italien? Saknaden jag kommer kànna nàr jag làmnar mitt Italien...
Mycket kànslor och ròrigt och jag har lixom ingen direkt att prata med hàr som kànner mig sà pass vàl och fòrstàr mig...dàrfòr tànker jag mycket...
...allt snurrar....