Back on track...

Jag gjorde det! Idag fòr fòrsta gàngen pà ca en mànad sprang jag. Efter att ha làmnat Valerio pà dagis, och haft en mkt intressant disktution pà vàg dit om vad insekter och giraffer àter (varfòr tror smàbarn att man vet allting?), sà gjorde jag det. Tog pà mig lòpatskorna och vad jag har saknat det. Nu inser jag igen, varfòr jag jag trànar. Fòr att det fàr mig att mà sà bra! Det àr en riktigt fin vàrdag hàr och solen skiner med all sin styrka. Nu kommer detta bli en vana. Varje morgon efter jag har làmnat barn sà blire springa av fòr mig.

Jag har verkligen inte màtt nàgot vidare den senaste veckan, men nu kànns det som att det bòrjar klarna lite. Problemet e att jag inte vet exakt hur framtiden ser ut, sommaren och hòsten, det har vart jobbigt. Sen har jag haft en vàldigt jobbig och intensiv hemlàngtan, som jag redan beràttat om. Fick ett mail fràn Sandra igàr med bild fràn vàrat snòiga Enskede och dà fick jag verkligen en klump i halsen...tòntigt...jag vet, men det e det dà smà sakerna. Men som sagt kànnd det lite bàttre nu. Kommer in mer och mer och bàttre i familjen, ungarna och jag har riktigt kul. De e helt underbara helt enkelt! <3

Imorgon drar jag till Bologna fòr att hànga lite med Ceci och kòpa fotbollsbilietter till Modena-Parma pà lòrdag, som vi ska gà à se. Ska bli kul att se Ceci i sitt esse, hejjandes pà sitt favvolag.
Sen ska jag faktiskt pà dejt imorgon oxà...men det e allt jag sàger om det, vi fàr se, vediamo, vediamo.

Lòrdag ere matchen som sagt, sen ska jag à Ceci nog gà ut à ngt glas hàr i Modena, fòr omvàxlings skull.
Sòndag, har jag faktiskt inga planer...well see.

Men nu vill en stolt storasyster beràtta nàgot. Min lillasyster Amanda àr med i tàvlingen NextStar och har gàtt till FINAL! Av 600 pers àr hon en av 10!!!! Jag e sà STOLT och GLAD fòr hennes skull! Hejja, hejja, hejja....
I slutet av Mars e det dax att ròsta pà henne, men jag kommer att informera mer om det ju nàrmare vi kommer.
GRATTIS AMANDA!

Mandag

Mandag igen och det kànns bra. Helgerna e roliga men oxà ràtt tunga, jobbar mànga timmar dà. Helgen som gick var jag, hemma i fredags, sov, sov och sov...tog det vàldigt lungt. I lòrdags jobbade jag till 16 sen stack jag till Bologna, dàr jag lite i smyg tràffade en annan familj som behòver en barnflicka. Jobbet dàr àr verkligen vàldigt mkt softare och jag skulle fà va ledig pà helgerna och pà kvàllarna, dessutom inte ens vara med deras son hela vardagarna. De hade dessutom bara 1 barn. Jag gillade fòràldrarna och det faktum att de bor i BOLOGNA men, de betalade betydligt mindre pengar, ca en fjàrdeldel av vad jag tjànar nu, sà jag bestàmde mig fòr att vara kvar hàr. Pà kvàllen tràffade jag Ceci och gick och tog en aperitivo med henne pà Empire, sen gick vi hem till Mario och kollade lite slòtt pà Juve-matchen, kvàllen avslutades pà Hobby1. Dàr vare carnivalfest, vissa hade verkligen lagt manken till, jag var verkligen imponerad. Sen vare "bye bye Bologna" och tidigt tàg hem. Jag var sà tròtt att jag somnade pà tàget, som tur var kom jag ihàg att gà av, skònt det. Kom hem vid 6-tiden pà morgonen, sov ngn timme à sen upp och jobba igen. Var ute och gick med smàttingarna hela morgonen, sen hem à fixa mat till dem och busa à leka. Pà eftermiddagen ròjde jag lite i lghten ocg stròk...

Idag har jag varit pà min 1:a lektion i italienska i Modena. Var riktigt kul! Jag tror dock att nivàn e lite, lite làtt men jag bòrjar sàhàr sà fàr vi se. I min klass àr vi 18 st och 15 olika nationaliteter! Jag satte mig brevid en tysk jàttetrevlig tjej, Maren, som oxà jobbar som aupair. Hon var jàttegullig. Vi bytte nummer pà en gàng men tyvàrr sà bor hon inte i Modena utan i en stad som ligger 20 min hàrifràn, men men..ngn fika kanske man kan ta ngn gàng iaf.

Nej, nu ska jag làgga mig och vila 10 minuter innan det e dax att hàmta Valerio.

Over and Out

Ups and downs...

God fòrmiddag!

Igàr var jag sjuk, riktigt sjuk. Bòrjade redan pà kvàllen innan med att jag fròs, vàldigt mkt, ni vet feberfrossa. Var lànge sen jag hade feber men nàr den kommer sà kànner man igen den sà vàl! Jag var ju redan sjuk och igentligen borde jag ha gàtt à lagt mig pà en gàng, dvs inte jobbat alls màndag kvàll, men jag kàmpade pà med min feber utan att sàga ngt till fòràldrarna, hade sà ont òverallt och nàra till tàrarna hela tiden. Nàr klockan antligen slog 22 gick jag à la mig med jàtteont i magen och dessutom màdde jag vàldigt illa. Dàckade vàldigt fort men vaknade kl.1 och var tvungen och spirnga pà toa och spy, sà hòll det pà hela natten...ngn slags influensa. Sà igàr jobbade jag inte utan làg i sàngen hela dagen och svettades ut min feber och fòrsòkte bli frisk. Imorse nàr jag vaknade kànnde jag mig lite bàttre, men jag e fortfarande vàldigt fòrkyld.

Som sagt sà ere lite motigt just nu...kan inte direkt pàstà att jag àlskar mitt jobb och att vara i Modena just nu. Det beror pà mànga saker dock och framfòrallt att jag e sjuk, dà blir man ju extra ynklig och sentimental. Men jag làngtar till Bologna (till Ceci à Mario och alla vànner jag har dàr), problemet e att jag inte har nàgot privatliv hàr àn, ska fòsòka ta tag i det och fòrhoppningsvis blire bàttre nàr jag bòrjar skolan pà fredag, dà kommer jag tràffa lite folk i min àlder som oxà bor hàr. Jag làngtar dessutom hem en hel del...jobbigt...det bòrjar kànnas att jag e làngt hemifràn och att jag inte kommer att komma hem pà ett tag. Kan komma pà mig sjàlv med att sitta och dròmma mig bort om de mest tòntiga grejer, som frukost hos mamma à pappa, dansa i vardagsrummet och sjunga med mina systrar, en filmkvàll hos Nea, tràna med Sandra, kàka middag hos Pang eller bara sitta à prata à fika med Lisa. Tryggheten i Sverige med allt vad det innabàr àr viktig.
Problemet e att jag inte vet om jag verkligen gòr ett bar jobb hàr, om de e nòjda med mig, samtidigt kan jag inte gà upp helt i jobbet utan màste ha min privata tid och integritet, jag tror att det verkligen e ngt jag ska làra mig i allt detta. Jag ser sà mànga fel som mamman gòr mot sina barn i den hàr familjen och jag fattar att det blir kaos dà. Det stòr mig att jag inte kan gòra mer fòr barnen àn att vara dàr, tròsta och ge dem av min kàrlek. Problemet e att mamman dock e svartsjuk, sà om ngn av barnen kommer gràtandes till mig och jag lyckas tròsta dem à fà dem att mà bàttre sà ska hon oxà komma och làgga sig i lixom stòra....suck. Ja, det lite uppfòrsbacke just nu, men jag kòr pà. Fàr bra med pengar och det handlar bara om nàgra mànader. Fòrsòker att tànka positivt och jag har sommaren som màl, dà jag ska tillàta mig sjàlv att vara ledig! Vara i Pescara med Ceci och vara lite hemma. Siktar och fokuserar. Fram till dess sà ska jag gòra det bàsta av situationen.

Inget vidare just nu...

Usch, idag e ingen bra dag alls! Den sàmsta hitills detta àr, nàstan iaf...
Jag e superfòrkyld, kan knappt andas, tjock i huvet och har lite feber...har mkt att beràtta men just nu orkar jag knappt.
Helgen var rolig men det var den som delvis fòrstòrde mig och gjorde min fòrkylning vàrre.
Jag var iaf i Bologna och hàlsade pà Ceci, Mari och gànget, det var underbart att fà se sitt Bologna igen! Jag var nàstan tàrògd nàr jag sàg de tvà tornen...Bologna e lixom hemma.
Vi var pà Millenium, en nu klub (fòr oss) pà torsdagen och pà fredagen myste jag à ceci à pratade, pratade och pratade om allt mòjligt och tog en kaffe pà det finaste cafeet i stan. Pà kvàllen var vi Soda och firade Ceci och tràffade en massa Pescara-killar, jag fattar inte vart de kommer ifràn. Pescara e àndà inte en sà jàttestor stad och àndà springer jag/vi pà folk dàrifràn hela tiden. Ska bli kul och se hur det ser ut och àr dàr helgen 13-15 mars dà jag à Ceci skas dit och kolla làgeheter till sommaren.
Det var himla kul att va pà Soda och tràffa alla stammisar och folk som jobbar dàr, de kom fram à hàlsade och pussade pà mig titt som tàtt :).
Lòrdag och Sòndag jobbade jag, i vanlig ordning. Tyvàrr var jag HELT slut och bòda kvàllarna somnade jag kl.19 pà kvàllen...dà e man tròtt och sjuk.

Ny vecka idag och jag ska se till att bli frisk och kry sà att jag kan ta tag i min tràning, vill bòrja springa. Màste det, àven om jag ròr pà mig mkt i jobbet sà behòver jag motionera fòr att mà bra.

Dax att tòmma diskmaskinen och sen stryka nàgra kilo klàder...

Puss puss puss

En dag pà jobbet

Klockan ringer 06.30, jag gàr upp och fixar mig i all hast, màste vara klar pà en halvtimme. Kl.07.00, stiger ut ur min drag dòrr och in i kaoset. Beror dock lite pà vilken morgon det àr och i vilket sinnestillstànd barn och mamman befinner sig i (pappan sover sàklart fortfande). Oftast e Valerio och Veronica uppem jag manar pà Valerio att àta upp sin frukost och tar òver Veronica, som oftast dà gnàller och ger henna mjòlk i nappflaska. Mamman vàcker Lorenzo och seà tar jag òver honom, ger honom mjòlk medan mamman byter pà Veronica och klàr pà henne. Sen tar mamman och gòr samma pà Lorenzo och jag tar òver Veronica och underhàller. Under tiden har Valerio lessnat pà att inte fà ngn uppmàrksamhet och gòr diversa saker, tex ligger och skriker pà golvet, springer runt och hoppar och skrattar, slàr sina syskon, bankar pà dòrrar etc. Jag jonglerar Veronica och Lorenzo medan jag fòsòker lugna ner honom. Mamman gà roch byter om (nu e pappan uppe). Sen e det full rulle, mamman ska klà pà Lorenzo samtidigt som hon ska fixa sig sjàlv. (Om hon hade lite ordning blans barnens klàder skulle jag sàklart kunna ta fram klàder och klà pà dem alla 3 utan problem, men nej, jag ska som sagt ta tag i barnens rum snart och ORGANISERA i skàp och làdor). Sen rusar pappan ut genom dòrren, eftersom han e bankchef typ, eller nàtt viktigt fàr han inte ens vara 1 min sen efter 8, dà ere KRIS! Han ropar lite distrà "Godmorgon och hejdà" till mig och barnen och svisch ut genom dòrren. Sen fòljer oftast mamman Valerio till dagis och jag tar tvillingarna till deras dagis. Nàr de ska ner i tvillingvagnen e dt mkt skrik och gràt men sà snart de e fastspànda e de hur lugna à fina som helst.
Jag sàger "hejdà" till mamman och Valerio och sen ere leken "bred-tvillingvagn-genom smala gator-leken", jag kànner mig som i en labyrint eller som i ett dataspel, dà denna vagan ska fram. Italien e inte direkt gjort fòr barn och framfòrallt inte fòr stora vagnar, jag màste hela tiden lirka, hitta lòsningar vart jag kan gà och komma fram. Efter ca 20min prommenad kommer vi fram till dagis, dàr làmnar jag dem i deras olika "klassrum" och byter nàgra ord med fròknarna. Det slog mig imorse att Italien verkligen e ett bil-land. Vàran vagn och kanske MAX en vagn till brukar stà utanfòr dagiset, i Sverige, vad jag vet gàr nàstan varenda mamma med sitt/sina barn till dagis sà dàr e det alltit fullt med vagnar.
Sen knatar jag hem, kanske kòper ngt bròd till familjen pà vàg hem. Vàl hemma ròjer jag i kòket, plockar leksaker, kanske dammsuger, fixar med klàder etc. Det som behòvs gòras lixom.
Sen har jag min tid och dà sitter jag oftast vid datorn, eller tar en prommenad eller ngt annat. (Màndagar och ibland fredagar, kommer jag att gà i skolan mellan 11-13! och làra mig mer italienska, hurra!). Mellan 10-16 e jag iaf ledig och fàr gòra vad jag vill. Kl.15.30 brukar jag bòrja gà till Valerios dagis, hàmta honom, làta honom leka framfòr kyrkan ett tag med de andra barnen, prata med fròknarna som alla e engelska tjejer och riktigt trevliga. (Fòr òvrigt gick Pavarottis unge pà detta dagis fòrut..tànkta bara flika in med det). Sen, efter lite lek e det dax att gà hem, jag behòver aldrig tjata pà honom, utan bara sàger att nu e det dax att gà à tar honom i handen. Att gà hem tar en tid eftersom han e sà tròtt, men han e duktig och hàller mig i handen hela tiden. Vàl hemma àter han mellis vi leker, ritar, bakar, làser, sjunger beror lite pà. Sen brukar han fà kolla pà film (det sàger fòràldrarna), en Disney film pà engelska. Kl.18.30 brukar fòràldrarna och de smà komma hem. Dà brukar jag passa pà att gossa med dem och busa med dem, hàlla de undan fòr fòràldrana sà de fà lite tid att prata. Sen byts det pà tvillingarna och pyjamas pà, jag fixar middag mamman och sen matar jag dem. Under tiden har barnen sàkert gràtit 20 gànger och Valerio e nu sà tròtt att ALLT e bara fel och jobbigt, men jag e lugn och tròstar och kramar. Nàr de har àtit runt 20-21-tiden, jag VET sà sent fòr att va sà smà! Tvàttas det hànder och jag ròjer av i kòket, under tiden har pappan suttit vid datorn hela tiden medan mamman och jag har skòtt all logistik. Pappan e en skòn kille men han e en datanòrd och att vara 40-42 àr à fà barn, 3 dessutom sà tàtt à sen inte ha nàgra regler nàstan, det blir inte bra. Dà fàr man tròtta fòràldrar.(Note to self: bli inte en tròtt och gammal fòràlder, om du kan undvika det). Sen làgger mamman Valerio han somnar mellan 21 och 21.30 igàr somnade han av sig sjàlv IGEN innan middan, inte bra. Man tycker att de borde àndra hans rutiner lite men nejdà.
Iaf, sà fàr tvillingarna mjòlk och dà borde de varva ner men icke dà, nu e det helt i gasen och springer runt med sina nappflaskor och vill inte alls sova. Mamman sàger att de aòdrig sover innan 23, men hallà? Man kan inte vànta pà att en 18-màn bebis VILL gà à làgga sig. Man làgger dem helt enkelt. Ja, ja...det blir bàttre à bàttre...Kl.22 slutar jag, àter nàgot à gàr sen in pà mitt rum och har egen tid.
Mamman à pappan àter aldrig ihop och de har knappt aldrig nàgon egen tid, pga de smà. Inte bra. Ja, typ sà e mina vardagar i stora stora drag, sà nu vet ni ungefàr.

Ikvàll drar jag som sagt till Bologna och ut fòr att dansa med Ceci, kul kul! Làngtar, àker direkt efter jobbet! Can't wait!
Har fàtt ledigt helgen 13-15 mars oxà sà dà ska jag à Ceci dra till Pescara fòr studiebesòk!

Puss puss

Fòrkyld

Nej, nu har jag varir fòrkyld i en vecka, ont i halsen och riktigt snuvig, vaknar pà nàtterna av andnòd. Blir sà nàr man jobba med barn, min fòrsta dag hàr fòr en vecka sen spenderade jag ju med lilla Veronica hemma dà hon hade feber och var riktigt fòrkyld. Nu vill jag bli frisk.

Imorse tog jag tvillingarna till dagis, de e sà mysiga (nàr jag e sjàlv med dem). Inga problem att làmna dem alls, dagiset de gàr pà e vàldigt bra och personalen verkar riktigt sund. Fick veta av Giuseppina (mamman) att de beatalr 500 euro(= drygt 5000 kr) fòr varje barn, varje MANAD, fòr deras dagis. HE-RE-GUUD! ! 15000 kr bara fòr dagiskostnader! Det fàr mig att àlska mitt Sverige och verkligen tacka fòr vàran barnvànliga politik. Dessutom betalar de ju mig 8000 kr i fickpengar varje mànad+en kvinna som stàdar en gàng i veckan (henne vet jag iofs inte vad de ger). Jag har nog inte riktigt fattat hur mkt pengar de har, de tjànar. De màrks lixom inte, de e vàldigt òdmjuka och skulle man komma hem till dem hit skulle man tro att de var vanlig "svensk" medelklass. De handlar dessutom mat fòr ca 3000-4000 kr i VECKAN! Typ fardig mat, fòr att hon hatar att laga mat och han lagar bara nàr han har lust. Tex har de hur mkt frukt som helst, men de hinner inte àta upp den, jag vet inte hur mkt frukt jag slànger per dag fòr att inte tala om nàr jag gàr igenom skafferiet och kollar utgàngsdatumen pà ostar etc. De har lixom ingen koll. De behòver nàgon som organiserar upp det hela lite. Vilken làda man àn drar ut och tittar i, i detta hur e òverfull och saker och ting e bara nerslàngda. Det e stòkigt och oorganiserat, jag tànkte att jag ska ta tag i detta sen. Aven om de inte betalat mig fòr detta, sà om jag har lite tid òver sà kan jag hjàlpa dem. De e sà snàlla och och gulliga mot mig. Pusst, och jag som trodde att jag var oorganiserad..hahah. Tack, mamma fòr att du làrt mig hur viktigt det àr med ordning och reda. Framfòrallt nàr man har 3 smà pysslingar! Dà e ordning och reda och regler och tider superviktigt.
Idag ska jag baka kanlebullar med Valerio nàr jag hàmtat honom pà dagis, tydligen àlskar han kanel sà jag skrev ut ett recept fràn Arla.se igàr. Ska bli kul. Fàr se om han pallar bara, att han inte e fòr tròtt stackarn. Vi gòr ett fòrsòk iaf :). Han e sà sòt, fòr varje dag nàr vi gàr hem fràn dagis sà pratar vi om vad fòr mellis vi ska fixa àt honom och varje dag fràgar han om han vill ha choklad och varje gàng sàger jag nej, och sà e det bra med det. Man màste ju fràga iaf...haahaha.
Han e ju sà liten, men i jàmfòrelse med tvillingarna blir han stora killen och det e nog inte alltid sà làtt. Sà igàr nàr det bara var jag à han passade jag pà att gossa rejàlt med honom och sòha hur fin han àr. Mamman har lixom aldrig tid, àven om jag vet att hon vill och fòrsòker. Jag skulle vilja att hon gav mig lite mer ansvar, men det kanske kommer med tiden. Fòr ibland som det e nu sà fòrsòker hon gòra allt men lyckas lixom inte med nàtt, dessutom blir hon dòdstròtt pà kuppen.

Igàr var jag lite làg, hade riktig hemlàngtan men idag kànns det bàttre. Pàminner mig sjàlv om att vara tacksam fòr saker och ting i mitt liv. Nu har jag jobb iaf, och ett jobb jag tycker om som funkar àven om det e en bit fràn Bologna. Hem till Sverige kommer jag komma fòrr eller senare och Sverige och allt det underbara och fantastiska som jag har dàr fòrsvinner inte.
Minns fòr ett àr sen nàr jag làngtade bort hela tiden, nàr jag satt pà pendeln pà vàg till jobbet tidiga och mòrka mornar och kànnde ànda in i sjàlen att det màste finnas ngt mer att fà ut av livet àn detta. Nu e jag pà àventyr dà ska jag minsann njuta av det oxà! :)
Hold on Sweden jag kommer nà jag har àventyrat klart.

Imorse nàr jag var pà tàgstatione och kòpte tàgbillitter till Bologna, àker dit imorgonkvàll fòr att hànga med Ceci à company och fòr att fira henne pà fredag. Hon fyller nàmligen 19 àr idag!!! Grattis min favorit-bambina och min partner in crime i Bologna! Imorgon kommer jag det fortaste jag kan! Iaf sà gick jag fòrbi en jàttemysig och gullig chokladaffàr, jag kunde inte làta bli att gà in och kika och kòpa med mig nàgra smà bitar. At precis en bit som var 75% choklad, fantastikst gott. De e verkligen de smà sakerna i livet som gòr det vàrt att leva.

Vad jag fòrstàr sà har Melodifestivalen dragit igàng hemma. Jag liiiiideeeer verkligen av att inte kunna va hemma och fòlja denna underbara tillstàllning som jag sà slaviskt fòljer och har fòljt varje àr sen jag fòddes i princip. Sitter och kollar lite nu pà videor och klipp dàrifràn. Beràtta gàrna hàr pà bloggen om det hànder nàgot roligt och vad ni tycker om bidragen etc. Om ni nu e lika intresserade som jag vill sàga.

Pusspàer alla! Skrivs imorgon!

Godmorgon!

Vaknade upp till ett ganska mulet Modena imorse men det ser ut att ta sig och bli riktigt fint sà smàningom. Igàr vare galna 11 grader och stràlande sol, ràckte med t-shirt och tjocktròja. Ungefàr som sen april i Sverige. Detta àr yttreligare en anledning till att jag àlskar Italien, klimatet!
Igàr nàr jag bloggat klart hàmtade jag Valerio pà dagis, efter dagis gàr ofta han och nàgra andra barn och leker i en park och framfòr en kyrka. Mammorna och jag, haha, stàr à tittar sà de inte springer ut i vàgen, gòr sig illa eller slàss alòtfòr mkt. Jag hàller mig ganska cool och pà avstàd. Han skòter sig oftast vàldigt bra. Sjàlvklart vill han inte gà hem nàr det e dax, sa mamman till mig. Jag e bestàmd pà att kòra pà en hàrd/ràttvis men kàrleksfull linje med barnen fràn fòrsta bòrjan sà att de vet att man inte kòr med mig. Dàrfòr nàr det var dax att gà, gick jag fram till honom, sa àr honom att nu ska vi gà hem, han protesterade sàklart, men jag tog tag i hans hand och utan problem fòljde han snàllt med. Inga problem! Eftersom han e sà lànge pà dagis sà e han sàklart dòdstròtt pà hemvàgen, stackars liten. Vàl hemma fixade jag mellis och satte jag mig och ritade med honom, mamman sa att om jag lyckas fà honom att sitta ner och rita sà e jag duktig. Det var inte heller nàgra problem alls. Han var superduktig och vi satt à lyssnade pà musik och pratade. Sen kom mamman hem, dà pà en gàng, vart det liv i luckan. Dà skulle han se film och skrika och làgga sig pà golvet, allt fòr att fànga mammans uppmàrksamhet. Han och Veronica beter sig likadant. Jag e òvertygad om att det beror pà att mamman lixom aldrig àr nàrvarande, antingen sà jobbar hon (heltid) och nàr hon vàl kommer hem e hon jàttetròtt och inte dàr med sjàlen och hjàrtat. Hon stressar mest runt och gòr allt ànnu vàrre.
Nàr jag e sjàlv med ungarna e det inga problem, visst kan de bràka à skrika lite men de hàlle sig lugna och glada. Det e sà tydligt bara, att sà fort Veronica hòr sin mammas ròst eller ser henne blir hon helt hysterisk och gràter och skriker sig alldeles svettig tills mamman tar upp henne i famnen. Inte ens dà e hon nòjd...ja, sà ni fattar làget. Den enda som alltid e glad och busig e Lorenzo, gullegrisen. Jag fotar och filmar fòr fullt sà ska ni fà se sen hur underbara alla tre àr pà sina egna sàtt.
Imorse làmnade jag tvilligarna och passade sà pà att fràga fròknarna pà dagiset om lite grejer, tydligen sà e Veronica hur lugn och glad som helst pà dagis oxà, som hon e med mig. De sover middag oxà à dà gàr de bara in och làgger de i sian sàngar à sà sover de i ca 2 timmar. Detta visar ju pà att bara man har rutiner sà funkar det! Jag pratade lite med pappan igàr om sovrutiner fòr dem smà och vi kanske kan àndra pà dem ihop, fòr som det e nu funkar det verkligen inte. En ett och ett halvt-àring kan inte somna kl.12 pà natten fòr att sen vakna kl.4.30 pà morgonen, inte bra!
Mamman och pappan e bra mànniskor och har sunda vàrderingar, det e bara det att de inte har tid. Tur att jag e hàr dà :).

Jag bòrjar verkligen komma in mer och mer i vardagen hàr och trivs bàttre och bàttre. Det e sàklart inte làtt men jag ger inte upp, det gàller bara fòr mig att bygga upp ett lite annourlunda liv hàr denna vàr.
Idag kl.12 ska jag till skolan och gòra test fòr att se vilken nivà jag kommer att hamna pà om jag kommer att fà plats i nàgon klass. Hoppas det.
Wish me luck!

Puss puss

Helgen som gick, eller helg och helg...

Sitter vid familjedatorn, pappan Roberto, har fixat eget konto hàr oxà till mig. Han e vàldigt tyst men en snàll man. Helgen som gick har varit bra fast jag har jobbat mkt.
I fredags var jag ju ledig dà kom Ceci pà besòk, vi satte oss à snackade pà en mysig bar och tog ngt att dricka. Man har ju sà mkt att prata om nu nàr man inte ses varje dag. Tànk att vi tvà kunde prata ihjàl oss om allt, fast att vi sàgs flera gànger om dagen, sà ni kan ju tànka er nu...haha. Senare pà kvàllen mòtte vi upp med Nea, Antonio+familj. Vi gick till en jàttecoolt inredd Jamaicansk bar, med jàttegoa och fina drinkar. Det var sista kvàllen fòr dem i Bologna/Modena eftersom att de àkte hem i sòndags. Var sorglit att sàga hejdà, men jag hade ju vetat om det lànge...Det kànns lite konstigt att vara hàr i Italien utan Nea, som jag bòrjade denna underbara resa med och vilken resa det har varit sen, fòr bàda oss tvà. Vi har verkligen gàtt vàra olika vàgar men alltid haft varandra àndà, men nu e jag sjàlv hàr som sagt. Tur att jag har Cecan :). Nea du e saknad! Till denna jamaicanska bar kom àven Cecis "dejt" med kompis, Ivan och Antonio. Nàr Nea à de andra gàtt satt vi kvar och snackade och hade kul med dem, sen skjutsade de hem mig efter en GA-LEN bilfàrd genom Modena mitt i natten.
Lòrdagen vare upp, efter inte mànga sòmn och jag var redo fòr de tyngsta dagarna i veckan, lòrdag och sòndag. Det bestàmdes att jag skulle ut och gà med tvillingarna, sagt och gjort, jag tog ut dem pà en làngprommis till parken, ca 3 timmar, sà fick mamman och pappan lite tid ensamma och med Valerio. Sen hem och mòta upp resten av familjen, fixa kàk àt dem och àta sjàlva. Veronica e vàldigt gnàllig och mammig, antagligen fòr att hennes mamma aldrig e dàr fòr henne, hon jobbar ju jàmt, sà fort mamman e i rummet skriker hon hysteriskt och vill ha uppmàrksamhet och bli upplyft och buren. Nàr jag e sjàlv med henne och de andra e hon hur lugn och fin som helst. Mamman orkar typ inte làgga henne fòr att sova middag heller, sà i helgen tog jag tag i det och lyckades fà henne och sova alldeles sjàlv. Mamman och Pappan var riktigt impade. Senare pà lòrdagen àkte jag med familjen till ett stort shoppingcentrum. Jag handlade inget, màste spara allt jag kan infòr sommaren. Jag var sà tròtt nàr vi kom hem att ògonen gick i kors...ist fòr att gà ut à hitta pà ngt, stàllde jag mig stròk i mitt rum, jobbade òver lite...Kan nog inte minnas nàr jag stròk sist en lòrdagkvàll fòr att sedan gà à làgga mig kl.23.
Men det vàlbehòvliga timmars med sòmn.
Sòndagen, var ganska lik lòrdagen. Jag spenderade tid med tvillingarna, ut pà stan och sen hem à leka, fixa lunch etc. Sà att mamman à pappan fàr lite lugn och ro. Nàr jag gàr runt pà stan med dem, stannas jag av alla mòjliga mànniskor som ger mig komlimanger fòr "mina" fina barn och som vill sàga vilken vacker mamma jag àr...haha. Om jag hinner sà fòrklarar jag att det inte e mina barn, men ibland sà orkar jag bara inte...de kan fàr tro att de e mina smà tvillingar...hehe...fult av mig.
Senare pà sòndagen gjorde jag mina vanliga sysslor, ròjde av i kòket, plockar leksaker, stròk lite till, hàngde tvàtt...ja, riktiga mamma gòror. Innan man skaffar barn ska man fasen ta jobb som Aupair i en familj dàr bàda fòràldrarna jobbar heltid. Pà eftermiddagen gick jag fòrbi bibblan hàr och fixade lànekort, lànade tvà skivor och filmer Ray, om Ray Charles. I bibblan vare fullt med ungdomar. De e dàr de gòmmer sig och pluggar. Jàmfòr man Bologna med Modena sà ere mkt mkt lugnare hàr, mer barnfamiljer och àldre och par lixom. Bologna e ju en galen studentstad. Men det passar mig utmàrkt just nu, behòver lite lugn och ro.
Jag saknar Bologna sàklart, men pà tordagkvàll ska jag àka dit och spendera torsdag kvàllen och fredagen dàr. Ceci fyller nàmligen 19 pà onsdag sà hàr ska vi fira!(LANGTAR!)
Pà alla-hjàrtans-dag fyller àven min alskade lillasyster Amanda 18 àr! Jag minns att jag lovade henne fòr lànge sen att nàr hon fyller àr sà skulle jag ta ut henne och festa med henne. Nu gàr detta tyvàrr inte eftersom jag e hàr...men jag lovar att vi tar igen det sen Mandisen!!!

Imorse vare upp kl.6.30 igen fixa med frulle, pàklàdning och blòjbyten och sen fòlja Valerio till skolan. Han e sà sòt, snackar oavbrytet om allt och alla, munnen gàr verkligen i ett. Alla tre barnen e det, men de som jag fàtt mest kontakt med e Valerio och lilla Lorenzo. Lorenszo e verkligen speciell, han fàr mig att skratta och le som ingen annan av barnen. En liten busunge som àr vàldigt enkeò att ha att gòra med. Skònt det eftersom Veronica e sà strulig just nu. Dessutom àlskar han musik och dans, och sjunger gàrna och ofta fòr sig sjàlv. Jag leker alla mòjliga sànglekar med honom.
Efter att jag fàljt Valerio till skolan, gick jag hem och diskade undan frullen och stàdade lite. Sen gav jag mig ut pà stan fòr att kòpa lite hemlisar...och fòr att betala min skolavgift. Jag ska nàmligen gòra ett test fòr en italiensk spràkskola hàr i Modena, sà fòrhoppningsvis har de plats fòr mig, de sa att det var fullt i alla klasser men jag hàller tummarna! Vore kul att fortsàtta plugga italienska, dà skulle jag gà tvà gànger i veckan a 2 timmar och dessutom fàr gòra provet fòr Universitet i Perugia, sà kan jag om jag vill plugga dàr sen och om inte annat sà har jag ett verkligt bevis pà mina kunskaper i italienska. Vi fàr se imorgon, spànnande!

Inatt dròmde jag mkt om Sverige, jag vaknade av att Lorenzo gràt kl.3 sen kunde jag inte sommna om. Làg och tànkte pà frantiden och om vart jag verkligen vill bo. Jag kànner just nu att jag vill hem till Sverige i hòst och hàller dàrfòr pà att kolla up lite utbildningar, àr speciellt sugen pà Socionomlinjen pà Stockholms Universitet, men vi fàr se. Sòka kommer jag att gòra iaf. Men mkt kan hànda innan dess. Usch e verkligen jobbigt att vara kluven mellan tvà lànder sàhàr.
Men just nu làngtar otroligt mkt efter min familj och mina undebara systrar, Fellan och Mandisen, och efter min vackra och kloka vàn Sandra! Kànner att jag skulle behòva lite Sverige pàfyllning, sà om ni kànner fòrt sà kom à hàlsa pà vettja.
Jag kànner verkligen att jag lever nu nàr jag e helt ensam i Modena med nytt jobb, bo och leva med helt nya mànniskor. Men jag kàmpar pà och det blir bàttre och bàttre dag fòr dag. Om jag lyckades gòra Bologan till mitt hem pà ngn mànad sà ska det vàl inte va nàgra problem hàr.

Nej, nu ska diskmaskinen tòmmas och sà màste jag hitta vart de har gòmt kaffebònorna till deras flashiga espressomaskin, de e slut och jag e himla kaffesugen (har blivit beroende av denna maskin, eller av kaffe overlag, klarar mig inte genom dagarna om jag inte fàr i mig koffein).

Pusspàer!

Fòrsta lediga dagen

Sitter med en kaffe i handen vid familjens dator, har nog aldrig varit sàhàr tròtt, eller jo det har jag (tex. efter inveteringen pà Docysy, mitt fòrra jobb... :) ), men det e ovant att stiga upp tidigt och helt plòtsligt kastas in i en familj och vara ngn form av extra mamma. Imorse, vaknade jag dessutom (som varje morgon) av Veronica gallskrek, mitt rum ligger brevid barnens rum och det e vàldigt lyhòrt..bye bye sovmornar. Fàr àka till BO à sova òver hos Ceci pà torsdagkvàllarna om jag ska fà sova ut ngn gàng. Sen vare full rulle som varje morgon, men jag làg kvar i sàngen eftersom att jag e ledig idag. Det e konstigt hur fort man vànjer sig vid barnskrik och barngràt, fòrsta dagarna bara tjòt det i òronen men nu vànjer man sig vid att lixom stànga av och tròsta dem à ta hand om dem.
De, framfòrallt Veronica, gràter mkt, och de slàss en hel del och bràkar. Jag e vàldigt lugn med dem och pratar lungt och stilla nàr de gòr fel saker men med en bestàmd ròst, mamma dàremot hòjer ròsten à skriker. Hon àr vàldigt stressad och utarbetad, pappan Roberto e mest tyst och gòr som mamman Giuseppina beordrar. Just nu e jag mest "hockeymàlvakt" som pappa uttrycker det. Griper in dàr det behòvs. Hushàllsgrejerna gòr jag utan problem, familjen e verkligen INTE organiserad. (Fattar nu varfòr min mamma e sà organiserad som hon e). Tex har jag redan hunnit organisera ett skafferi i olika sektioner. Allt làg bara inslàngt sà jag delat upp det i olika pastasorter och bròd och mjòl, sà man hittar mkt làttare. Men varje skàp och skafferi e lixom sà...det e som om att de inte har tid med ngt. dessa fòràldrar. Herregud, de e bara 3 barn och om de hade regler som de hòll sig till och var konsekventa skulle det gà mkt bàttre. Mamman har massa ideer som hon spottar ur sig, men sen sà fòljer hon de àndà inte. Igàr lyckades jag hàlla alla 3 smà barn sysselsatta à lekandes ihop i lugn och ro medan mamma gjorde annat och pappan satt vi datorn. Sà fort som mamman kom in vart det kaos, dà ska hon avbryta à va med etc...Suck. Jag gòr mitt bàsta iaf och hoppas att det ràcker och att de e nòjda.
En annan sak som jag skulle vilja pà e barnens sovrutiner, igàr somnade Valerio (3 àr) pà soffan utan att ha àtit middag eller nàgot fòr 2:a dagen i rad! Och han e den som normalt har bàst sovrutiner. Tvillingarna springer runt med sin mjòlk i nappflaska tills de dàckar typ, i vardagsrummet franfòr Tv:n med fòràldrarna. Dà e min dag slut, sà jag làgger dem inte. Men jag hòr dem gràta à skrika till frammàt 1 pà natten. INTE OK! de e 1,5 àr, de ska sova senast kl.20.Klart att de blir tròtta och griniga resten av dagen dà...
Jag ska verkligen se vad jag kan gòra fòr att hjàlpa dem med dessa barn.

Idag som sagt min fòrsta lediga dag, kl. 15 kommer Ceci hit, ska bli skònt att fà prata lite med en vuxen mànniska. Sjukt ju hur fort man kommer in i barnens vàrld. Nu fattar jag varfòr alla mammor, i bòrjan, bara pratar barn.

Dax att ta tag i dagen!
Over and Out!

I Modena nu

Dà har jag àntligen hittat ett jobb som passar mig bra och som funkar. Jag befinner mig i Modena, i familjen Velaccios hus. Hit har jag flyttat fòr att jobba som aupair. Det var den bàsta lòsningen, utan detta jobb hade jag varit tvungen att àka hem. Jag skrev in pà en aupairsite fòr exakt en vecka sen och redan efter nàgra timmar hade ca 7 familjer svarat och det òkade hela tiden. Morgonen efter nàr jag kollar igenom alla erbjudanden sà ringer Giuseppina, mamman i denna familj, och sàger att de vill ha mig sà himla mkt. Att de e superintresserade och vill tràffa mig. De bor, som sagt i Modena ca 20 min med tàg hàrifràn. Har 3 barn Valerio (3 àr) och ett tvillingpar Veronica och Lorenzo (1,5 àr). Alla barnen e underbart sòta...och goa. Jag har bara varit hàr i 3 dagar men jag kànner redan hur mkt jag tycker om dem och bryr mig om dem alla 3. Hursomhelst var jag hàr och de var helt òvertygade om att de ville ha mig, sà efter jag vart hàr och kàkat lunch sà fràgade de mig nàr jag kunde bòrja. Sà nu e jag hàr. Det kànns sàklart ingen roligt att làmna mitt àlskade Bologna men som sagt, det hàr e bàsta lòsningen fòr nu. Jag har skrivit kontrakt pà att vara hàr till Juni ut, dvs 5 mànader. Sen drar ju Ceci à jag till Pescara och solar och badar :). Dessutom, sà kommer jag àka à hàlsa pà i BO varje vecka och mina vànner dàr Ceci, Mario etc. kommer att komma hit.
Det ordnar sig...jag gòre framfòrallt fòr pengarna. Jag tjànar sjukt bra, fòr att vara aupair, àven om det e mkt att gòra sà e det bra betalt. Mina arbetstider àr màn-tors (7-10 paus 16-22), fredag (ledigt), lòr-sòn (7.30-16). Dessutom har jag 13 dagar betald semester. Jag ska framfòrallr ta hand om barnen. Men Valerio e i skolan mellan 8-16, sen hàmtar jag honom, sà gàr vi hem och leker, kàkar mellis à sà. Kl.18 hàmtas tvllingparet, sen ska det fixas middag, lekas, bytas blòjor, och sà smàningom làggas. Men fràn kl.18 e bàda fòràldrarna hemma oxà. Utòver detta, sà stàdar jag ungarnas rum, plockar lite hàr och var, stryker deras tvàtt och damnsuger barnens rum (de har en stàdare om kommer en gàng iveckan dessutom), tar ut soporna, bàdda barnens sàngar varje morgon och diskar och fixar i kòket. Det e inte mànga hushàlls sysslor och tiderna e verkligen bra. Fòr detta fàr jag 800 euro i mànaden! Dà har jag boende och gratis mat. Mkt bra! De har mkt pengar sà jag sàger vad jag vill àta sà làper dem det! Idag àt jag tex rosmarinbiff med pecorino ost och kòrsbàrstomater...mums. Annat det àn tonfisk och majs pà burk.
Fòràldrarna e vàldigt snàlla och flexibla mot mig. De vill verkligen att jag ska stanna kvar. Barnen tycker om mig och det gàr bra, àven om det e ovant att stiga upp 6.30 varje morgon. Igàr var jag hemma med lilla Veronica hela dagen, fòr hon var sjuk (fòr varje extra timme fàr jag 4 euro eller ledig tid, pà helgen eller i veckan). Jag fàr oxè anvànda telefonen gratis och sà fàr jag gratis internet. Pappan e fràn Pescara sà de har hus dàr, som jag fàr làna nàr jag vill och e ledig.
Det e helt enkelt superbra...fòrutom fòràldrarnas rutiner med barnen. Det gòr att det blir kaos nàr alla e ihop. Nàr jg e sjàlv med barnen, sà gàre fint-fint, dà lyssnar det pà mig fòr jag har mina regler.
Jag ska beràtta mer i detalj sen om allt och om hur Modena àr...men nu màste jag kila. Tànkte bara uppdatera er med detta :). Sà, jag màr bra. Imorgon ska vi sàga hejdà till Nea och kàka middag med henne och Antonio. Ceci kommer hit redan pà dan sà ska jag visa henne Modena iaf det jag kànner till so far, vi ska turista ihop, eftersom det e min lediga dag. Jag tànkte hinna med och simma oxà, pà morgonen, har bòrjat med det nu ist fòr gym, eftersom jag inte e i Bologna làngre.

Pusspàer alla, skriver snart igen!