Oj...vad hànde dàr?

Torsdag och Valborgsmàssoafton fòr alla er hemma i Sverige, hade nàstan glòmt bort den hògtiden, men sà lyssnade jag pà Rixfms webradio imorse nàr jag sprang runt i lght och stàdade, sà dà vart jag pàmind...Hoppas ni alla fàr en underbart vacker dag/kvàll, njut och sjung in vàren och brànn bort vintern sà det stàr hàrliga till. Men nog om det nu och till viktigare saker... :). Antar att ni e nyfikna pà hur det gick med cafè-killen, Ledion? Jo, tack bra det och mer àn sà...kan inte sluta le...pirr i magen, sovit endast 4 timmar men àndà pigg och full med energi, har redan sprungit stàdat huset och mitt rum grundligt, och allt pga honom. Sàhàr gick det till:

Igàr tog jag som sagt mod till mig, piffade mig sàdàr lagom mkt, och traskade ivàg pà skakiga ben till cafeet. Bad en bòn om att han skulle vara dàr, annars hade det blivit pinsamt. Sà fort jag kommer in pà cafeet ser jag honom och han mig. Ger mig stòrsta leendet och sàger: "Inga tvillingar idag?". Jag fumlig som en 13-àring fòrsòker tànka ut ngt snajdigt svar, men misslyckas och fàr bara fram ett "Neeejj...just det, precis. Inga barn idag...*nervòst skratt*. Jag hade glòmt hur grymt, orràtvist snygg han àr. Sen sàger jag att jag vill ha en cappuccino att ta med, han rynkar pannan och fràgar varfòr jag inte kan ta den hàr vid baren ist, har jag bràttom? Ehhh..nej, det har jag inte, men jag e ju dàr sjàlv. Han ler och sàger att de (som jobbar i baren han och Donato, hans goda vàn) e ju dàr, de hàller mig sàllskap. Jag ser detta som en invit till att han vill prata mer med mig sà jag stàller mig i baren fàr min goa cappuccino och vi bòrjar prata. Om allt mellan himmel och jord, medan gan serverar gàster. Jag làr àven kànna àgarna till baren, 2 bròder, och Donato som sagt. Donato àr en riktigt trevlig prick, nàr han fàr hòra att jag e fràn Sverige utbrister han: "Oh, jag har en vàn fràn Glasgow!"...Jaha...tànker ja...och sàger: "Fast det e ett ANNAT land". "Ja, precis, Skottland!"..svarar han...hahaha. Han e fòr rolig. Jag blir kvar i en hel timme, men det kànns som 5 minuter och àr sà uppe i glàdjerus och pà smà moln att jag tom glòmmer att betala min cappuccino nàr jag gàr, men kommer pà mig sjàlv som tur e làngre ner pà gatan. Ledion verkade inte heller helt oberòrd av situationen utan medan han sprang runt bakom baren och fixade med glas och bestick hade en ett smàflin pà làpparna hela tiden och han tappade saker i golvet stup i ett. Han gav mig sitt nummer och bjòd in mig till deras vànners bar/club som òppande fòr fòrsta gàngen i àr, att kika fòrbi och ta en drink, samma kvàll. HURRA! Hela vàgen hem studsade jag och nàr jag tràffade mamman, Giuseppina, sàger hon bara..."OJ, Nu har ngt hànt! Vem e han, beràtta allt!".
Senare pà kvàllen innan jag gàr till Ledion à de sà kikar jag fòrbi calabresarna, de va sagt att jag kanske skulle ut med dem en svàng. Jag e dàr i ca 1 timme innan jag gàr vidare och nàr jag ska gà, ser jag riktigt hur lessen Antonio e och hur svartsjuk han e. Trots att han inte vet exakt vad jag ska gòra. Det gòr ont i mig att se honom sà lessen, men jag kan inte gòra sà mkt. Han màste fòrsòka att gà vidare. Det ànda jag kan gòra e att va diskret med andra killar etc.

Nàr jag kommer till baren, som fòr òvrigt e grymt cool och snyggt inredd med ljus òverallt! Stora, smà, tjocka, tunna i alla mòjliga fàrger, speglar och coola tavlor och mòbler. Han stàr i baren och jag làr àven kànna hans bàsta kompis som han bor med, som han kànner sen 11 àr, som jag inte minns vad han hette. Damn u, albanska namn! Sà fort Ledion tittar pà mig eller jag pà honom sà bòrjar vi bàda le och vi fàr sànt dàr tòntigt flin pà làpparna. Kompisen, som e schysst och trevlig suckar lite fòr sig sjàlv och avviker ganska fort, dà han inser att han e mer àn 5 hjulet. Sen va det bara vi i tvà underbara timmar. Jag och Ledio. Vi pratade, pratade och pratade. Spec han...haha, han beràttade sà mkt om sitt liv och sin historia och jàklarns vad han och alla albaner har vart med om dàr. Krig och vapen och dòd..hemskt! Jag hann fà i mig 3 glas vin, Morellino di Scansano fòr att va exakt, sà de va inget dàligt han bjòd pà. Han hade ett fint halsband i làder som satt ganska tajt om halsen, med en hajtand pà som jag tidigare under dagen, nàr vi va pà cafèet hade sett och noterat och sagt att jag tyckte den va fin. Mitt under samtalet, bara ramlar den av làderbandet, det hade lixom ramlat av en liten bit, o han har haft det halsbandet hur lànge som helst. Helt galet! Jag som tror pà tecken hela tiden, vart ju eld och làgor, men hòll làg profil, jag vill ju inte skràmma bort honom med mitt hàxsnack redan 1:a dejten. En annan sak som han sa nàr han beràttade om sitt jobb va att han fòrsòker verkligen gòra sitt bàsta och fà de som kommer till baren att trivas...han tycker om att sprida ljus "dare luce alla gente"...jag hajjade till. Har aldrig hòrt en kille ens prata pà det sàttet.

Till sist var det bara vi kvar i baren och klockan hade hunnit bli 2, Askungen va tvungen att gà hem. Han fòljde mig hem och hòll min hand hela vàgen. Nàr vi kom fram till porten, gav han mig seklets kyss...Sen kunde vi inte slita oss ifràn varandra. Vi sa hejdà flera gànger men misslyckades med att slàppa taget om varandra. Innan under kvàllen fràgade jag lite om hur och vad han hade tànkt nàr han sàg mig med vagnen etc. Han sa ngt om att han sàg en kvinna i nòd och ville hjàlpa till...skitsnack, tànkte jag och mycket riktigt. Nàr han stàr och hàller om mig sàger han: "Jag tyckte om dig fràn sekunden jag sàg dig fòrsta gàngen". Till sist, vare jag som tànkte att "om 4 timmar ska du upp Ale...nu sàger du hejdà". Sagt och gjort, han stog kvar vid grinden och tittade sà att jag kom vàl in i porten. Jag dunsade i sàng och somnade med ett leende pà làpparna. Det àr SAHAR det ska KANNAS!

Vaknade till hans sms imorse, dàr han skrivit fòljande:
kl 02.59

"Jag kom nyss hem, men min tanke e kvar hos dig och i dina kyssar. Vilken underbar kvàll, sòtnos, puss. Jag hade velat vara kvar med dig dock, men du va tvungen att gà och jag oxà. Men snart kommer fler tillfàllen dà vi kan spendera mer tid ihop."

Ja, sà e làget. Nu e det bara att vànta. Denna olidliga forbaskde vàntan pà att han ska hòra av sig igen och bjuda ut mig. Ar jag ràdd? Ja, ràdd fòr att det e fòr bra fòr att vara sant. Fòr att han ska va en bluff, fòr att det ska gà fel pà ngt sàtt. Fòr 1000 saker till. Men jag har bestàmt mig fòr att vara u nuet och njuta, sà det ska jag vara oxà. Tack!

Fortsàttning fòljer...

Puss