Upp och ner, ner och upp

God màndagsmorgon alla,

antar att jag inte behòver pàminna er dàr hemma om att sommaren e hàr. Nu e det varmare ute àn inne, ni vet nàr det e en vàgg av vàrme man mòter nàr man kliver utanfòr dòrren, inte jàttepàtaglig men àndà. Varmt e det och jag har tom blivit lite bruna, eftersom jag e ute och gàr med ungaran hela helgerna. Men vad jag fattat sà har ni det inte sà dàligt med vàrme dàr hemma i Sverige heller.
Ja, mkt har jag att beràtta àven denna gàng, en hel helg som ska avhandlas sà det e vàl like bra att jag sàtter igàng.

Efter onsdagen nàr jag tràffat Ledion svàvade jag ju fram pà smà moòn och var himla lycklig, dock fast besluten om att han skulle hòra av sig om han ville tràffa mig igen, jag tànkte inte gòra det. Torsdagen gick, och jag hòrde inget, hòll mig kall, men slets (eftersom jag e en jàkla drama queen som alltid ska màla fan pà vàggen!) mellan hopp och fòrtvivlan, tànk om, tànk om inte....làste hans sms han skickat sàker 10 gànger, en sàn tònt jag e, hahah. Men det visar vàl bara hur mkt jag fallit fòr honom redan. Iaf sà hòrde jag nada pà torsdagen.
Fredagen kom med 1:a maj och det var en underbar dag. Jag hade bestàmt mig fòr att ta med mig tvillingarna, Lorenzo och Veronica till en stor park och ha pick-nick hela dan. Antonio, Enrico och hans tjej Cristina fòljde oxà med. Vi hade sà himla mysigt. Vi lunchade i gràset, lekte med de smà hela dagen. Grabbarna va sà gulliga och ville bàda dra vagnen och kànna sig som pappor. Folk som sàg oss tvà par med tvillingparet màste ha undrat, vilka som hòrde ihop och vilkas ungarna var. Nàr jag va med dem sà kàndne jag verkligen att de e min busungar dessa tvà. Jag va och kànnde mig verkligen som mamman. De andra busade men nàr det var dax fòr alvar vare jag som steg in och dà lyssnade det. Antonio bar Veronica som en porslinsdocka, och man riktig sà hur ovan han e men han lòs som en sol nàr hon log och pussade honom pà kinden. Efter 7 timmar av bus, skratt och lek sà gick vi hem och bestàmde oss fòr at ses pà kvàllen hemma hos calabresarna och kolla pà 1:a maj konserten som e i Rom varje àr à sen gà ut en svàng. Sagt och gjort, eftersom jag inte hòrt ngt av Ledion sà vare bara att planera annat. Vi satt hemma hos de och kàkade jordgubbar och drack vin ovh kollade pà konserten nàr det ringde, runt 23-tiden. Det va han! Han va nere pà via Gallucci, bargaten, calabresaran bor typ pà den, à han fràgade om jag hade lust att kila ner och hàlsa pà honom. Jag var sàà glad, sa till calabresarna att jag skulle ner och morsa pà nàgra och att vis es dàr nere pà gatan. Sen hade jag den bàsta kvàllen jag har haft denna vàr. Han sken upp som en sol nàr jag kom gàende och òste komplimanger òver mig. Vi gick in och han bjòd pà vin och vi pratade och pratade och pratade. Helt underbart! Jag vart presenterad fòr typ 20 av hans vànner, alla underbart trevliga! Fràn hela vàrlden, bla Albanien, Palestina och Italien sàklart. Han hòl om mig, pussade mig pà pannan och hòll min...som det ska va. Jag fòklarade dock làget med Antonio och sa att de va pà vàg till mig och att jag ville prata med honom om Ledion innan han sàg oss hàlla handen.
Kl.2 gick de andra, dvs alla Ledions vànner och dansade men Ledion valde att fòlja mig hem ist fòr att fòlja med dem. Pluspoàng! An en gàng vare ett avsked som varade i 20 minuter, minst utanfòr min grind, vi bestàmde att jag skulle komma fòrbi caffet dagen dàrpà och sen att vi skulle kàka middag pà tisdag.
Lòrdagen kom, och jag jobbade i vanlig ordning...trots mina 3,5 timmar var jag inte tròtt...heheh.
Pà dan mòtte jag Antonio och han hade fattat att jag tycker om ngn annan. Jag beràttade allt fòr honom, han vart lessen sàklart, men sa att han va glad fòr min och hans skull. Men att han helst inet vill se oss ihop, sà om jag kunde undvika att ta med honom nàr vi gàr ut ihop vore han glad. Jag fòrstà honom, fullt ut och tànker respektera det helt och hàllet. Jag har mina calabresare à sà har jagmin Ledion, eller har jag det? Mer om det sen.
Pà kvàllen runt 19.30 gick jag till caffet och nàr jag kom in kànnde jag direkt att ngn var fel, Ledion va mkt kallare och lite reserverad. Direkt blir jag asaràdd, igen! Vill inte bli sàrad, vill inte bli brànd. Han pratade sàklart med mig och bjòd pà vin och va trevlig och sa att han tyckte att jag va skum mot honom, vilket jag vart eftersom han va det mot mig. Iaf blev jag kvar dàr tills de stàngde, till 24 typ. Den baren e typ deras gàngs samlingsplats sà hela tiden kom hans kompisar in och en av dem, Maurizio, satte sig med mig under lààààng tid och vi snackade mkt. Han va jàtterolig och jag skrattade ihjàl mig àt hans skàmt. Jag vet inte om Ledion tyckte att det va jobbigt och att han vart svartsjuk men han fortsatte att va lite kall. Hans tjejkompisar, Carmela (morr) och Mariangela kom oxà. Jag gillar de tvà jàttemkt, lr Mariangela gillar jag. Men Carmela e att problem, hon e nàmligen kàr i Ledion och hatar typ mig dàrav. Han har fòklarat fòr henne 100 gànger att det inte ngnsin kommer att bli ngt mella dem, men hon ger lixom inte upp. Ni vet nàr tjejer e sàdàr trevligt falska...sà e hon, jag avskyr det. Làtsas som inget, jag kan ju àndà inte gòra ngt, det e inte mitt fel. Iaf, sà nàr de skulle stànga sà gàr hans vànner+jag till via Gallucci och Ledion sa att han kommer sen. Det vàrsta va att Maurizio pikade Carmela hela tiden, att det vart pinsamt, om situationen. Efter typ 30 min kommer han och jag ville bara gà hem och han med. Han hade alltsà bara kommit fòr att fòlja mig hem. GULLIGT! Pà vàg hem hòll han min hand och vi pratade. Han sa att han hade haft en riktigt dàlig dag och jag kan tànka mig att detta me Carmela pàverkar honom psykist. Sen tror jag att han kanske oxà e ràdd, lixom jag. Jag hoppas bara att han inte leker med mig.
Nàr vi sàger hejdà sa han att vi skulle hòras, att han skulle hòra av sig ang att ses och kàka pà màn lr tisd. An har jag hòrt nada! Idag e det màndag. Jag kryper redan pà vàggarna, jag vet att jag ska ta det lungt. Men jag vart lite ràdd nàr det vart sàn skillnad fràn fredagen och lòrdagen pà hans humòr. Nej, ska làra mig att ha tàlamod tror jag. Lita pà att jag duger, mer àn vàl och pà att han tycker om mig. Hatar att va sàhàr fragile, men det hòr till i kàrlekens spel. Hàll tummarna fòr mig!

Igàr var jag à calabresarna pà en Luna Parc, nòjespark pà kvàllen, var jàttemysigt! Fick àven sms av Dimitri, svarade inte ens. Kànnde riktigt vilken tònt han e och att jag e FRI fràn honom, àntligen!

Idag e jag ledig sà jag ska baka kanelbullar, sen ska ja hem till calabresarn och cristina pà dan och kolla pà Uomini e Donne, sen hem chilla och sen pà aperitvo med alla eftersom att cristina àker tillbaka till Firenze imorgon :(.

A domani!