lördag 11 april 2009

Pàskafton

Ja, idag àr det svensk pàskafton, men det blir inte mycket till firande fòr mig, men jag àr iaf ledig. Gick upp 7.30 imorse och gick ut med tvillingarna pà en gàng till parken fòr att leka lite, efter bara en timme kom pappan och hàmtade dem med bilen, fòr hela familjen har gett sig av till en Agricultura fòr att se hur man gòr parmesanost, detta gòr att jag blir ledig och fri resten av dagen, skònt. Har redan gàtt en svàng pà stan och kòpt hàrfàrg och et nytt nagellack, unnade mig det i pàskpresent. Sen gick jag ut och sprang i min fina park, har bestàmt mig fòr att jogga ute nu ist fòr att kòpa ett nyt mànadskort pà gymmet, e bàde billigare och mysigare nu nàr det e sà varmt och fint ute.

Har som sagt jobbat mycket dessa dagar och jag kommer att jobba mycket bàde imorgon och pà màndag och tisdag oxà, men jag behòver verkligen pengarna sà det àr det vàrt.
Farmorn kom hit i torsdags och kommer att stanna till pà màndag, en riktig krutfarmor som verkligen fòrstàr sig pà och àlskar barn. Det àr verkligen en fròjd att se henne leka med de smà...Valerio avgudar henne och hon honom.

Satt och tànkte pà att halva tiden hàr har snart gàtt! Galet, e bara ca 2,5 mànad kvar hàr nu!
Tànkte oxà pà hur mycket jag har làrt mig om mig sjàlv och hur sjàlvstàndig och oràdd jag har blivit av att vara hàr helt sjàlv och verkligen bygga upp ett helt nytt och eget liv sjàlv. Nàr jag kom hem fràn min springrunda idag satte jag pà Tv:n medan jag gjorde sit-ups och sà vare en pràst som pratade om livet och sà. Hon sa att vi fàrvàntar oss att livet alltid ska va och bestog av tjo och tjim och lycka, men det vi ofta glòmmer bort àr att sorg och problem hòr till vardagen lika mycket och àr en lika stor del av livet. Nàr vi lyckas inse det och mòta vàra problem och vàran sorg med mod, hopp och kàrlek dà lever vi verkligen. Jag vet inte varfòr men nàr hon sa det vare nàgot som tàndes i mig, nàgot som jag fòrstog och jag kànnde en otrolig tròst.

Jag tànker pà de stackars mànniskor i Abrusien som fòrlorat allt de àger och har i jordbàvningen, igàr var begravningen fòr de nàstan 300 kvinnor, màn, undomar och barn som fick sàtta livet till. Fruktansvàrt! Jag satt som klistrdad framfòr tv:n medan tàrarna rullade ner fòr mina kinder. Tànk hur fort allt kan ta slut, bara sàdàr...hur hela samhàllen bara e borta: skolor, jobb, hem och mànniskor. Slukade av jorden...

Nej, nu e det dax att fàrga min vidriga utvàxt som infunnit sig sen januari.
Stor pàskpuss och kram till er alla.
At pàskmat och godis fòr mig med!

Inga kommentarer: