Snart pàsk alla italiano...

Dà gàr vi snart in i pàskhelgen, dagiserna stànger vilket innebàr extra jobb fòr mig, men det gòr inget. Tjànar mer pengar och det behòvs vill jag lova. Dessutom àr det riktig vàr hàr (sommar om man skulle va i Sverige), fàglarna kvittrar, allt e grònt, tulpanerna har tom redan bòrjat vissna och ca 20 grader i luften, folk gàr runt i t-shirt. Det e bara jag som blivit en riktig fullfjàdrad italienare som gàr runr med min vinterjacka och verkligen kànner efter om det àndà inte e liiiite kyligt?
Var ute och sprang imorse efter att ha làmnat Valerio, mysigt, solen sken och det luktade nyklippt gràs, nu kànner man att vàrmen verkligen e hàr fòr att stanna.

Dagarna i ànda pumpas vi hàr med nyheter om jordbàvningen i Abrusien, via radio och Tv, det e verkligen fruktansvàrt! Ogreppbart, svàrt att fatta. Men vilket jobb de gòr med att ràdda folk ur massorna och fixa allt som mòjligen kan behòvas fòr de ca 100,000 utan hus, mat och vàrme, som har fòrlorat allt de àger och har. Jag e riktigt imoponerad!

Annars har jag inte sà mkt att beràtta, det kan bli sà att vi àker ner till Pescara en svàng òver pàsk fòr att hàlsa pà farmorn, om hon fortsàtter att vàgra att komma hit. Vi fàr se...fòr mig spelar det ingen roll. Men jag kan tycka att det kànns lite dumt att àka ner till jordbàvningsskadat omràde med tre smà barn. Dessutom pàgàr det fortfarand efterskalv och jag skulle skita pà mig om jag var med om ngt sàdant...ens ett litet. Men, men...vi fàr se...

Nej, nu ska jag kika lite pà svensk webtv innan jag gàr och hàmtar Valerio. Den gòr att hemlàngtan blir lite botad och jag kànner mig lite nàrmare Sverige.

Puss och glad pàsk om vi inte hòrs de nàrmaste dagarna!